Vilka är de största utmaningarna för fastighetsägare idag avseende hållbarhet och energieffektivisering? Hur ser strategier och teknologier ut för att nå framgång inom fastighetsautomation? I en tid där miljökrav och kostnadseffektivitet går hand i hand är det viktigare än någonsin att optimera sina fastigheter.
Vi fick en pratstund med Emil Carlberg, VD på Oaks, för att få perspektiv på frågorna. Med en unik syn på samarbeten och stort fokus på transparens, har Oaks en intressant strategi för att navigera i en snabbt föränderlig bransch.
Vilka är de vanligaste utmaningarna som fastighetsägare står inför när det gäller klimatoptimering?
– Prioriteringen av åtgärder. Det finns så många olika åtgärder man kan göra, och fastighetsägare måste ofta fundera över vad som är rätt ordning. Ska vi byta styrsystem? Ska vi byta ventilationsaggregat, installera en kylmaskin, byta fönster, eller tilläggsisolera? Alla dessa åtgärder är viktiga, men de behöver göras i rätt ordning. Det ingen idé att installera smart styrning på en gammal värmepump från 80-talet. Då får man byta pumpen först. Digitaliseringen har gjort att det nu krävs att man först tar hand om vissa grundläggande åtgärder innan man går vidare med avancerad teknik.
Vilken roll spelar hållbarhet i ert arbete, och hur bidrar ni till att fastighetsägare kan nå sina hållbarhetsmål? Spelar den en större roll nu än för fem år sedan?
– Definitivt, det går inte att jämföra längre. Spelplanen har förändrats under de senaste två, tre åren. Nu tas beslut baserat på hållbarhet. Tidigare har det mest varit prat om hållbarhet, men nu agerar man också utifrån det. Förut handlade allt om ROI, att du var tvungen att få tillbaka pengarna, att det måste vara en lönsam investering. Men nu gör vi saker utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Det är vad som har förändrats under de senaste åren.
Hur ser framtiden ut för fastighetsautomation och hur håller ni er i framkant av utvecklingen?
– Framtiden för fastighetsautomation skulle jag säga består av flera delar. Vi utvecklar dels egna system, samtidigt följer vi med i utvecklingen av andra system vi använder. Det är viktigt att vara med både där utvecklingen är just nu, men också ha koll på vart den är på väg. Vi har ju inte bara early adopters som kunder, utan även extremt mogna fastighetsbolag. Så vi måste kunna leverera på dagens nivå och samtidigt ligga längst fram vad gäller framtida utveckling.
Kan man implementera ny teknik på gamla system?
– Jag skulle säga att 15 år gamla system fortfarande kan fungera bra. Men om systemen är äldre än det, då bör man nog överväga att byta ut dem.
Det snackas en del om data lake. Vad är det?
– Man kan säga så här: En data lake är något som många fastighetsbolag fokuserar på när de gör sin digitaliseringsresa. Det handlar om att samla in all data på ett ställe, ofta i en så kallad "sjö" med en massa osorterade data. Så du har till exempel data om hur många personer som befinner sig i en byggnad varje dag, hur mycket luft som pumpas in, och kvaliteten på den luften. Det är data som kan användas för att bygga olika algoritmer och göra smarta saker med i framtiden.
Nu har EU satt en taxonomiförordning som påverkar fastighetsägare i Sverige. Tror du att kraven på gamla och nya fastigheter kommer att bli ännu mer likställda i Europa?
– Ja, absolut. Men om man ser till Sverige, som redan har relativt energieffektiva byggnader jämfört med många andra europeiska länder, så är det inte alla fastigheter som träffas lika hårt av de nya kraven. De äldre byggnaderna kan påverkas mer, men de nyare byggnaderna är redan ganska väl rustade. De nuvarande kraven på nybyggnation är fortfarande ganska låga. Det är därför många i Sverige satsar på miljöcertifieringar som BREEAM, Miljöbyggnad och Green Building, som har strängare krav och passar bättre för vår marknad. När det kommer till oss, så är vi absolut anpassningsbara för att kunna verka även på en europeisk marknad om det skulle bli aktuellt.
Vilka trender och nya teknologier ser du framöver inom fastighetsautomation och energioptimering som kommer att påverka fastighetsägare?
– En trend jag har noterat är den ökade insikten kring hållbarhet och hur det påverkar hyresgästers val. Det handlar inte bara om att fastighetsägare måste tänka på sina egna behov, utan också på vad hyresgästerna efterfrågar. Det blir alltmer vanligt att hyresgäster vill ha insyn i hållbarhetssiffror för de lokaler eller bostäder de hyr. Jag tror att det kommer att bli ett krav från hyresgäster att få veta hur hållbara deras boenden eller arbetsplatser är. Tidigare, innan Tibber kom för fyra år sedan, hade många ingen aning om vad en kilowattimme var. Nu är alla mer medvetna om sin energiförbrukning och jag ser att fler och fler kollar på sina hållbarhetssiffror. Människor blir mer miljömedvetna vilket driver en vilja att förstå och förbättra sin egen hållbarhet. Sedan har vi den tekniska utvecklingen inom fastighetsautomation som gör det möjligt att övervaka och optimera energiförbrukningen mer effektivt.
Hur ser du att Oaks skiljer sig från andra aktörer i branschen?
– Jag skulle säga att det vi verkligen sticker ut med är att vi jobbar kundnära, på riktigt. Många säger att de gör det, men vi lever det. Vi ser våra kunder som samarbetspartners snarare än kunder. Vi jobbar hand i hand, vilket gör att vi suddar ut den klassiska entreprenadbranschens gränser. Samarbetet är kärnan i vår strategi.
Det verkar finnas en speciell oaksanda hos er. Är det en medveten strategi att bygga en kultur?
– Absolut, vi vill att alla hos oss ska känna sig som kompisar. Vi pratar ofta om att ha ”högt i tak”, men hos oss behöver vi inte ens jobba på det. Alla säger vad de tycker och transparensen är fullständig. Det är något som gäller både internt och gentemot våra kunder. För att våra samarbeten ska fungera krävs att vi är öppna och transparenta, från hur vi arbetar till vad saker kostar. Vi har ingen hierarki på Oaks, vi hjälps åt, oavsett vem som gör vad.